This is Spartaaaa
Riktigt dåligt med bloggande på sistonne, shame on me!
Närmast i tillvaron väntar en veckas höstlov, oförskämt lyxigt! Dock kommer jag jobba hela lovet, mindre lyxigt men skönt att ha nåt att göra! Så tillbaka till Xtravaganza, härligt!
Sista skolveckan avslutades med gästföreläsare i löpteknik, mycket intressant. Efter skoltid erbjöds en Sparta 300 challenge, klart man inte tackar nej till en utmaning! 25 chins, 50 clubbell (övning..?), 50 ass-to-the-grass squats, 50 kettlebells snatches, 50 clubbell (övning...?), 50 utfallshopp med 10kg platta över huvudet och 25 crunch typ fällkniven. På tid. Sjuuukt jobbigt.
Vår lärare, gästföreläsaren, 4 killar från klassen, och jag, deltog. Ja - jag kom sist. Men kul hade jag, och ont fick jag! Gott :)
Projekt DEFF inlett. Inga kolhydrater, massa protein och sjukt sega morgonpromenader. Men det går bra. Vikten släpper så sakteligen. Mår som en överkörd bäver bara, men det kan jag leva med.
Märker tack och lov inte av något när jag är på gymmet, där är jag fortfarande unstoppable. Går oförskämt bra!! Like!
För övrigt,
Ibland behöver man tryckas ner riktigt jävla hårt mot marken för att kunna stoppa upp och fundera över vad man håller på med. Bli riktigt brutalt nersparkad och ihoptryckt.
Men då är fan allt som klarast.
Helt plötsligt ser man saker som man annars inte hade reflekterat över. Man kör på bara. Utan att tänka.
Senaste dagarna har jag blivit precis sådär brutalt nerstampad. Men jag vet att jag kommer resa mig och gå därifrån som en starkare människa.
Jag måste sluta leva för andra, och börja leva för den viktigaste personen i mitt liv. Mig själv.
Jag lämnar ännu en epok i mitt liv bakom mig.
På väg mot något nytt.
Peace out
Närmast i tillvaron väntar en veckas höstlov, oförskämt lyxigt! Dock kommer jag jobba hela lovet, mindre lyxigt men skönt att ha nåt att göra! Så tillbaka till Xtravaganza, härligt!
Sista skolveckan avslutades med gästföreläsare i löpteknik, mycket intressant. Efter skoltid erbjöds en Sparta 300 challenge, klart man inte tackar nej till en utmaning! 25 chins, 50 clubbell (övning..?), 50 ass-to-the-grass squats, 50 kettlebells snatches, 50 clubbell (övning...?), 50 utfallshopp med 10kg platta över huvudet och 25 crunch typ fällkniven. På tid. Sjuuukt jobbigt.
Vår lärare, gästföreläsaren, 4 killar från klassen, och jag, deltog. Ja - jag kom sist. Men kul hade jag, och ont fick jag! Gott :)
Projekt DEFF inlett. Inga kolhydrater, massa protein och sjukt sega morgonpromenader. Men det går bra. Vikten släpper så sakteligen. Mår som en överkörd bäver bara, men det kan jag leva med.
Märker tack och lov inte av något när jag är på gymmet, där är jag fortfarande unstoppable. Går oförskämt bra!! Like!
För övrigt,
Ibland behöver man tryckas ner riktigt jävla hårt mot marken för att kunna stoppa upp och fundera över vad man håller på med. Bli riktigt brutalt nersparkad och ihoptryckt.
Men då är fan allt som klarast.
Helt plötsligt ser man saker som man annars inte hade reflekterat över. Man kör på bara. Utan att tänka.
Senaste dagarna har jag blivit precis sådär brutalt nerstampad. Men jag vet att jag kommer resa mig och gå därifrån som en starkare människa.
Jag måste sluta leva för andra, och börja leva för den viktigaste personen i mitt liv. Mig själv.
Jag lämnar ännu en epok i mitt liv bakom mig.
På väg mot något nytt.
Peace out
Kommentarer
Postat av: Anonym
mycket fina sista ord! kul att du börjat blogga igen:) saknat det!
Trackback
