De som betyder något. På riktigt.
Dagens inlägg är helt och hållet tillägnat Dig med stort D.
Min darling, min personliga väckarklocka, min lyxhora, mitt Är, mitt allt. =D
Även Du kan få slinka med på ett hörn, min järv, min sjöbjörn, min underbart älskade vän.
Vissa av ovanstående beskrivningar kan kanske verka smått suspekta, men i så fall är det bara för att du, min kära läsare, inte förstår. Bara speciella personer förstår.
I övrigt, snart ska jag till stallet, till min lilla ponniälskling. Fick mitt nya pannband till kandaret i måndags - skall provas! I måndagskväll satt jag nog en halvtimme och bara tittade på det. Vände och vred, beundrade och imponerades. Såå fiiint! Bara det bästa är gott nog åt min lillponni.
Ikväll är jag ledig, tänkte promenera ner till det som kallas centrum och hyra världens bästa film. Smala Sussie. Helt oslagbar! Har du inte sett den - gör det!
Tills vidare - god natt.
Underbara tjej!
Följande inlägg hoppas jag kunna ge alla surhuvuden och taskmörtar nåt riktigt att sätta sina ruttna tänder i ;)
Programridning för världens bästa Pia Sohl idag, alltid lika underbart att rida för henne. Smygdebut i MsvB, läbbigt.
Anländer, för första gången, lite för sent. Framridningen blir inte bra alls, och galoppombytena har inte funkat alls på sistonne. Fick ihop 58% första gången jag red programmet, trots att inte ett enda byte funkade, med andra ord hade min lilla miniponny ganska bra på det andra. Men Pia som är världens bästa lät mig rida samma program en gång till, eftersom hon inte va helt igång och framridingen blev så dålig. Denna gången kändes hon som vanligt, som hon brukar kännas och ska kännas. Inga byten denna gången heller, men ändå 62%! Genomgående 7or och 8or, sen drar ju 3 byten med dubbelkoeffcient ner slutresultatet rätt bra. Och då dömde hon som hon skulle gjort på en vanlig regional tävling. Mäktigt! Min lilla ponny är bara så galet bra just nu! Helt underbart! Så det blir att hårdträna byten i vinter, sen blir det debut på riktigt i MsvB till våren! Inga ord i världen räcker för att beskriva denna lilla fantastiska häst, som bara bevisar sig själv gång på gång. Otroligt.
Min förhoppning är nu att det riktigt bubblar missunsammhet ur öronen på alla er genomsura nördar, haha :)
Och på tal om ingenting - Nån mer än jag som retade ihjäl sig igår kväll när Tv4 missade slutet på filmen!? Gaah, sånt får ju bara inte hända! Mitt i smyftigaste slutminuten, finito bara sådär. Jävla sätt.
Om någon lika irriterad, men dock mer ambitiös än mig, har varit inne på Tv4´s hemsida och kollat in slutet - Meddela gärna mig!
Over and out.
Programridning för världens bästa Pia Sohl idag, alltid lika underbart att rida för henne. Smygdebut i MsvB, läbbigt.
Anländer, för första gången, lite för sent. Framridningen blir inte bra alls, och galoppombytena har inte funkat alls på sistonne. Fick ihop 58% första gången jag red programmet, trots att inte ett enda byte funkade, med andra ord hade min lilla miniponny ganska bra på det andra. Men Pia som är världens bästa lät mig rida samma program en gång till, eftersom hon inte va helt igång och framridingen blev så dålig. Denna gången kändes hon som vanligt, som hon brukar kännas och ska kännas. Inga byten denna gången heller, men ändå 62%! Genomgående 7or och 8or, sen drar ju 3 byten med dubbelkoeffcient ner slutresultatet rätt bra. Och då dömde hon som hon skulle gjort på en vanlig regional tävling. Mäktigt! Min lilla ponny är bara så galet bra just nu! Helt underbart! Så det blir att hårdträna byten i vinter, sen blir det debut på riktigt i MsvB till våren! Inga ord i världen räcker för att beskriva denna lilla fantastiska häst, som bara bevisar sig själv gång på gång. Otroligt.
Min förhoppning är nu att det riktigt bubblar missunsammhet ur öronen på alla er genomsura nördar, haha :)
Och på tal om ingenting - Nån mer än jag som retade ihjäl sig igår kväll när Tv4 missade slutet på filmen!? Gaah, sånt får ju bara inte hända! Mitt i smyftigaste slutminuten, finito bara sådär. Jävla sätt.
Om någon lika irriterad, men dock mer ambitiös än mig, har varit inne på Tv4´s hemsida och kollat in slutet - Meddela gärna mig!
Over and out.
Vad ska man säga..?
Ibland tänker man mer än man borde antar jag..
Reflekterar över sitt liv, vilket man egentligen inte borde. Man ser alltid större på det som man inte har, än det man har.
Men jag antar att det blir så, när det man inte har är det man egentligen mest av allt vill ha. Fast så är det nog alltid..
Tyvärr, men med tanke på diverse konsikvenser av ett hänga ut för mycket av mina tankar så kommer detta inlägget att fortsätta i samma lummiga oh oklara stil, tråkigt att andra människors låga självkänsla kan förstöra så för andra. Men men. Ännihooooo.......
Man brukar säga att mycket vill ha mer. På tok för sant. Man blir nog aldrig helt nöjd, det får man nog bara lära sig leva med. Men ibland undrar man ändå varför det ska vara så svårt att göra nånting åt problem som egentligen är ganska enkla att lösa, bara man vill. Men jag antar att man inte ser skogen för alla träd.
Men tro inte att jag sitter här och beklagar mig över mitt liv och misserabla tillvaro, för så är det absolut inte. Jag älskar mitt liv. Jag är inte sån, jag hör inte till dom som jag skulle klassa nervklena, jag är inte nervklen. Lilla jag kan inte mycket om världen, men ett och annat lär man sig alltid, till och med av självdestruktiva förhållanden med otrogna hästkillar. Eller kanske framförallt av såna. Man har alltid ett val, antingen går man vidare som en starkare eller svagare människa. Jag valde det första. Jag är ingen klen människa, för jag vill inte vara det. Helt enkelt. "Det handlar om vilja" sa en klok människa, en kväll för alldeles för många veckor sedan, på min balkong. Sant.
Ironiskt nog var det samma kloka människa som under samma kväll vände upp och ner på hela min tillvaro.
Ingenting kommer nånsin att bli som det var innan. Bra eller dåligt. Vet inte. Jag vet bara att något måste göras, innan jag går sönder...
Hittade en skiva med massa gammal musik i min bil, den som ännu inte hört den fantastiska "November Rain" av Guns n´ Roses - gör det!
"So never mind the darkness
We still can find a way
'Cause nothing lasts forever
Even cold November rain"
Dagens kloka ord av mr Axl Rose.
Tack för mig.
Reflekterar över sitt liv, vilket man egentligen inte borde. Man ser alltid större på det som man inte har, än det man har.
Men jag antar att det blir så, när det man inte har är det man egentligen mest av allt vill ha. Fast så är det nog alltid..
Tyvärr, men med tanke på diverse konsikvenser av ett hänga ut för mycket av mina tankar så kommer detta inlägget att fortsätta i samma lummiga oh oklara stil, tråkigt att andra människors låga självkänsla kan förstöra så för andra. Men men. Ännihooooo.......
Man brukar säga att mycket vill ha mer. På tok för sant. Man blir nog aldrig helt nöjd, det får man nog bara lära sig leva med. Men ibland undrar man ändå varför det ska vara så svårt att göra nånting åt problem som egentligen är ganska enkla att lösa, bara man vill. Men jag antar att man inte ser skogen för alla träd.
Men tro inte att jag sitter här och beklagar mig över mitt liv och misserabla tillvaro, för så är det absolut inte. Jag älskar mitt liv. Jag är inte sån, jag hör inte till dom som jag skulle klassa nervklena, jag är inte nervklen. Lilla jag kan inte mycket om världen, men ett och annat lär man sig alltid, till och med av självdestruktiva förhållanden med otrogna hästkillar. Eller kanske framförallt av såna. Man har alltid ett val, antingen går man vidare som en starkare eller svagare människa. Jag valde det första. Jag är ingen klen människa, för jag vill inte vara det. Helt enkelt. "Det handlar om vilja" sa en klok människa, en kväll för alldeles för många veckor sedan, på min balkong. Sant.
Ironiskt nog var det samma kloka människa som under samma kväll vände upp och ner på hela min tillvaro.
Ingenting kommer nånsin att bli som det var innan. Bra eller dåligt. Vet inte. Jag vet bara att något måste göras, innan jag går sönder...
Hittade en skiva med massa gammal musik i min bil, den som ännu inte hört den fantastiska "November Rain" av Guns n´ Roses - gör det!
"So never mind the darkness
We still can find a way
'Cause nothing lasts forever
Even cold November rain"
Dagens kloka ord av mr Axl Rose.
Tack för mig.
I´m back
Mitt argsinta utbrott har nu ebbat ut och jag fortsätter ösa ut mina mer eller mindre meningslösa kommentarer. Take it or leave it.
Intresseklubben antecknar: Igår bestämde jag mig för att jag minsann måste göra nåt åt att pannbandet till mitt nya de lux kandar är lite för kort. Så jag beställde ett nytt från samma ridsportsbutik, ett Otto Schumacher, svagt U-format, helt täckt i Swarovski kristaller =D Minna Telde tillhör dom som använder det bland annat, bara för att name droppa någon. Och för en gångs skull så hade jag turen att beställa något som hon faktiskt hade hemma i butiken, så i början av nästa vecka får jag det. Och jag blir 1200:- fattigare, men det är det värt ;)
Tja, antar att någon grinig och missunsam jävel retar ihjäl sig just nu, men det bjuder jag på. Varsågod.
Adjö
Intresseklubben antecknar: Igår bestämde jag mig för att jag minsann måste göra nåt åt att pannbandet till mitt nya de lux kandar är lite för kort. Så jag beställde ett nytt från samma ridsportsbutik, ett Otto Schumacher, svagt U-format, helt täckt i Swarovski kristaller =D Minna Telde tillhör dom som använder det bland annat, bara för att name droppa någon. Och för en gångs skull så hade jag turen att beställa något som hon faktiskt hade hemma i butiken, så i början av nästa vecka får jag det. Och jag blir 1200:- fattigare, men det är det värt ;)
Tja, antar att någon grinig och missunsam jävel retar ihjäl sig just nu, men det bjuder jag på. Varsågod.
Adjö
Man slutar aldrig att förvånas...
Man upphör aldrig att förvånas över människors trångsynthet och detta fenomen kallat jantelagen...
Man tror man gör en kul grej, delar med sig av sina tankar och turer i vardagen, inbillar sig att det finns någon som är intresserad. Någon som kan läsa mina kanske inte alltid så väl valda ord, men ändå, och tänka "Nämen, äntligen har hon fått det där kandaret som hon väntat på så länge, va kul!", "Va roligt att hon placerade sig på tävlingen!", "Kul teori om ett parallellt universum".
Men tji fick jag.
Än en gång gör sig den svenska avundsjukan sig påmind, och rötäggen bubblar upp till ytan, för här på internet kan man vara anonym, ingen som ser och ingen som hör. Men dela med sig av sin missunsamhet måste man.
Konstigt att man kan välja att lägga så mycket energi, att dag på dag gå in och undersöka om jag skrivit nåt nytt som går att håna, granska med sina kritiska ögon och, om tillfälle ges, falla en passande sarkastisk kommentar. För än sen?, man är ju ändå anonym.
Mitt tålamod har prövats i alla år inom detta område, denna förbannade jantelag, "Tro inte att du är nåt, tro inte att du kan nåt, tro inte att du är värd nåt". Visst, antar att det är priset man får betala för en nypa framgång. Men det är så jävla påfrestande... Gång på gång åka på träningar och tävlingar på helspänn, undrar vem som tittar snett nu? För så är det, den svenska avundsjukan och som sagt, jantelagen, tillåter inte någon annan att lyckas för en gångs skull. Det är bevisat så många gånger.
Dock icke att förglömma alla dessa underbara människor som man stöter på med jämna mellanrum, som spontant kommer fram och berömmer och gratulerar. För nog finns det lika många guldkorn som det finns rötägg. Bara det att rötäggen gör hårdare intryck...
Sammanfattningsvis, om det är så att min blogg bara är ett sätt att hänga ut mitt privatliv till alla dessa ryggspottare och snedblickare, då finner inte jag nån mening att fortsätta med det här tidsfördrivet.
Så, nu är det upp till er, kära läsare - att vara eller inte vara? Finns det öht någon som finner något intresse i det här, mer än att smutskasta på ett patetiskt anonymt vis?
Vill bara avsluta med en kort uppmaning..
Vet egentligen inte hur jag ska formulera ihop mina ilskna känslor till något träffsäkert och läsbart, men poängen som jag vill komma till är bara att ni är alla varmt välkomna att förkovra er i mitt privatliv, det är därför jag skriver. Min blogg är helt offentlig, naturligtvis.
Men fega jävlar som inte kan stå för sin åsikt, utan lämnar ett anonymt inlägg efter sig, er ber jag att antligen stänga detta fönster fortare än kvickt, eller ta det personligen öga mot öga.
Tack än en gång för er tid.
Man tror man gör en kul grej, delar med sig av sina tankar och turer i vardagen, inbillar sig att det finns någon som är intresserad. Någon som kan läsa mina kanske inte alltid så väl valda ord, men ändå, och tänka "Nämen, äntligen har hon fått det där kandaret som hon väntat på så länge, va kul!", "Va roligt att hon placerade sig på tävlingen!", "Kul teori om ett parallellt universum".
Men tji fick jag.
Än en gång gör sig den svenska avundsjukan sig påmind, och rötäggen bubblar upp till ytan, för här på internet kan man vara anonym, ingen som ser och ingen som hör. Men dela med sig av sin missunsamhet måste man.
Konstigt att man kan välja att lägga så mycket energi, att dag på dag gå in och undersöka om jag skrivit nåt nytt som går att håna, granska med sina kritiska ögon och, om tillfälle ges, falla en passande sarkastisk kommentar. För än sen?, man är ju ändå anonym.
Mitt tålamod har prövats i alla år inom detta område, denna förbannade jantelag, "Tro inte att du är nåt, tro inte att du kan nåt, tro inte att du är värd nåt". Visst, antar att det är priset man får betala för en nypa framgång. Men det är så jävla påfrestande... Gång på gång åka på träningar och tävlingar på helspänn, undrar vem som tittar snett nu? För så är det, den svenska avundsjukan och som sagt, jantelagen, tillåter inte någon annan att lyckas för en gångs skull. Det är bevisat så många gånger.
Dock icke att förglömma alla dessa underbara människor som man stöter på med jämna mellanrum, som spontant kommer fram och berömmer och gratulerar. För nog finns det lika många guldkorn som det finns rötägg. Bara det att rötäggen gör hårdare intryck...
Sammanfattningsvis, om det är så att min blogg bara är ett sätt att hänga ut mitt privatliv till alla dessa ryggspottare och snedblickare, då finner inte jag nån mening att fortsätta med det här tidsfördrivet.
Så, nu är det upp till er, kära läsare - att vara eller inte vara? Finns det öht någon som finner något intresse i det här, mer än att smutskasta på ett patetiskt anonymt vis?
Vill bara avsluta med en kort uppmaning..
Vet egentligen inte hur jag ska formulera ihop mina ilskna känslor till något träffsäkert och läsbart, men poängen som jag vill komma till är bara att ni är alla varmt välkomna att förkovra er i mitt privatliv, det är därför jag skriver. Min blogg är helt offentlig, naturligtvis.
Men fega jävlar som inte kan stå för sin åsikt, utan lämnar ett anonymt inlägg efter sig, er ber jag att antligen stänga detta fönster fortare än kvickt, eller ta det personligen öga mot öga.
Tack än en gång för er tid.
Eftertraktad
Idag fick jag veta att jag, Rebecca Winkler, är högt eftertraktad till Blekinge Ridsportförbunds nya projekt. Status.
Projektet går i korthet ut på att ta ut blekinges bästa ryttare till en satsning på att nå lag-SM om två år. Och dit vill dom ha mig, och min lilla ponny. Lag-SM. St George. Shit.
I januari blir det en första mönstring med uttagning. Men dom vill ha med mig. Mäktigt.
Och idag är det träning för Pia, min lillponny har gått som en kanon hela veckan. Och nästa helg är det programträning, smygdebut i MsvB. Mäktigt.
Just nu är önskar jag vara att det flowet kan få hålla i sig ett tag, skulle kunna rida 7 hästar om dagen just nu. Eller, vänta nu, det gör jag ju... :)
Underbara liv. Hästliv.
Projektet går i korthet ut på att ta ut blekinges bästa ryttare till en satsning på att nå lag-SM om två år. Och dit vill dom ha mig, och min lilla ponny. Lag-SM. St George. Shit.
I januari blir det en första mönstring med uttagning. Men dom vill ha med mig. Mäktigt.
Och idag är det träning för Pia, min lillponny har gått som en kanon hela veckan. Och nästa helg är det programträning, smygdebut i MsvB. Mäktigt.
Just nu är önskar jag vara att det flowet kan få hålla i sig ett tag, skulle kunna rida 7 hästar om dagen just nu. Eller, vänta nu, det gör jag ju... :)
Underbara liv. Hästliv.
3-kronors nudlar och Acne jeans
Jag har en konstig syn på pengar.
Jag sitter hemma i min stylade lägenhet med sjukt hög hyra, i min nyrenoverade soffa, framför min LCD-TV iförd Acne Jeans och Ralph Lauren tröja och äter billiga nudlar . Vrickat.
Och min ponnys nya kandar kostar mer än hela hennes uppehälle gör på ett år.
Min något skruvade syn på pengar kan ta sig olika skepnader.
Står jag i valet mellan Euroshoppers pasta och Barillas pasta så väljer jag den fem gånger dyrare barilla, utan att reflektera över det. Ska jag välja mellan att köpa ketchup på ICA eller på ÖB så blir det ICA. Ska jag shoppa kläder så handlar jag nyheter, inte rea grejer. Behöver jag nya stigbyglar så köper jag dom i butiken i Flyinge, inte på Börjes i Tingsryd. Besök på Spa en gång i veckan. Frisör och hårfärgning.
Allt som är dyrt är bra.
Så fungerar mitt liv. Jag lever ett låtsasliv i glamour och lyx.
Ungefär fram till den 10:e varje månad. Sen ekar kontot tomt. Då blir det 3-kronors nudlar och pulvermos med ketchup. Felix ketchup, för den är dyr.
Men jag var i alla fall rik ett tag :)
So long.
Jag sitter hemma i min stylade lägenhet med sjukt hög hyra, i min nyrenoverade soffa, framför min LCD-TV iförd Acne Jeans och Ralph Lauren tröja och äter billiga nudlar . Vrickat.
Och min ponnys nya kandar kostar mer än hela hennes uppehälle gör på ett år.
Min något skruvade syn på pengar kan ta sig olika skepnader.
Står jag i valet mellan Euroshoppers pasta och Barillas pasta så väljer jag den fem gånger dyrare barilla, utan att reflektera över det. Ska jag välja mellan att köpa ketchup på ICA eller på ÖB så blir det ICA. Ska jag shoppa kläder så handlar jag nyheter, inte rea grejer. Behöver jag nya stigbyglar så köper jag dom i butiken i Flyinge, inte på Börjes i Tingsryd. Besök på Spa en gång i veckan. Frisör och hårfärgning.
Allt som är dyrt är bra.
Så fungerar mitt liv. Jag lever ett låtsasliv i glamour och lyx.
Ungefär fram till den 10:e varje månad. Sen ekar kontot tomt. Då blir det 3-kronors nudlar och pulvermos med ketchup. Felix ketchup, för den är dyr.
Men jag var i alla fall rik ett tag :)
So long.
De lux edition poni!
Igår fick jag äntligen hem mitt kandar!
Beställde det under Falsterboveckan, dvs i början av juni, NU fick jag det.. Jaja.
Ett specialsytt Otto Schumacher, bred vitfodrad nosgrimma, tygelhakar på alla spännen, paddat nackstycke där man reglerar sidostyckena i nacken, extra smala kantflätade bridongtyglar och smala släta stångtyglar. Såå fiiint! Tänker dock inte skriva summan som stod på prislappen....
Så nu är min lilla häst superstajlad!
Följde med mamma till hästaffären i tingsryd igår, köpte lite grejer till ridskolan bla. Och även ett kindkedjeskydd till mitt nya kandar, med gelépadding! =D Värsta lyxen!
Men min lilla ponni förtjänar enbart det bästa, så är det.
Beställde det under Falsterboveckan, dvs i början av juni, NU fick jag det.. Jaja.
Ett specialsytt Otto Schumacher, bred vitfodrad nosgrimma, tygelhakar på alla spännen, paddat nackstycke där man reglerar sidostyckena i nacken, extra smala kantflätade bridongtyglar och smala släta stångtyglar. Såå fiiint! Tänker dock inte skriva summan som stod på prislappen....
Så nu är min lilla häst superstajlad!
Följde med mamma till hästaffären i tingsryd igår, köpte lite grejer till ridskolan bla. Och även ett kindkedjeskydd till mitt nya kandar, med gelépadding! =D Värsta lyxen!
Men min lilla ponni förtjänar enbart det bästa, så är det.
Helgens bravader
Lördag va det tävling i tingsryd för mig och lillponnyn. Red LA:3 + LA:4, massa stooora fina hästar med, min lillponni blev helt plötsligt ännu mindre...
Men kanon som hon är så spöade hon dom flesta, kom 4a i LA:3 och 3a i LA:4, trots att hon inte gick nåt vidare. men hon är bara för underbar, min lilla häst. Finns nog ingen sol som skiner starkare än mig på prisutdelning med henne, alltid lika fantastiskt. Denna lilla lilla ponny, som kommer in och bara briljerar. Underbart.
Hihi, lillponni busade lite på ärevarvet med, precis när vi skulle galoppera iväg så backar hon två steg, hoppar iväg i ett jätteskutt, huvudet rakt upp och drar järnet, hon är för söt hon... :)
Söndag har jag vidgat mina vyer och varit på hopptävling, dock ej ridit. Tittat på tjejerna som ridit hoppallsvenskan med sina ponnysar, duktiga allihopa. Otur. Eller, ja, i min värld stavas det tränarskandal, men jaja.... What ever...
Så nu är jag hoppsugen igen, behöver bara en hopphäst, och en hopptränare, sen så. Åter igen, -Hjälp mig Fredrik...! :p Hur som helst så ska min 3-åring löshoppas till helgen, det har jag i alla fall kommit fram till. Så kanske, nångång i en inte allt för avlägsen framtid, så kan hon få bli min nya dressyrstjärna/slash/hoppkanon. Men tills vidare, ja jag vet int nå ja...
Ja, så här ser en helt vanlig helg ut för en helt vanlig Winkler.
Fantastiska lilla varelse
Det finns en liten individ som alltid kommer att lyckas imponera på mig. Min underbara lilla ponny.
Man sitter och rider, och tänker att "Bättre än så här blir det inte". Men det blir det. Gång på gång.
Dagens inlägg, helt och håller tillägnat min underbara lilla stjärna.
Bilder från ett träningspass i somras, varsågod och njut....
Vad gör en Winkler?
Igår: Jobbade som en dåre på morgonen för att få klart stallet innan det skulle hållas brandutbildning. Jag blir, som vanligt, otroligt fascinerad så fort jag stöter på en person med ett enligt mig spännande yrke. Brandman skulle man kanske blivit? Eller polis, ridande polis? Eller jobba på bank, man ser smart ut om man jobbar på bank. Eller kanske arkeolog, det har jag alltid tyckt verkar häftigt. Kanske volontär i afrika? Språklärare? Reseledare? Glasblåsare? Parabolmontör? Vägarbetare? Kemist? Musiker? Florist? Forskare? Frisör? Bartender? Receptionist? Apotekare? Sadelmakare? Målare?
Men nej, jag väljer att jobba 24-7, med lön som "negerbarnen som syr fotbollar", kroppen utsliten i förtid och man känner sig konstant ofräsch hur man än gör. Men jag älskar mitt jobb :)
Vidare, red min unghäst lite, bockade inte en enda gång :) Önskar att min kära unghästutbildare kunde bli klar med sina studier lite snabbt, så kunde han fått rida in min häst istället... Hjälp mig Fredrik!
På väg hem till lägenheten fick jag ett samtal från ridsportbutiken där jag beställt mitt kandar, nu hade hon äntligen fått grejerna från tyskland så hon skulle skicka det vidare till mig. Så i början av nästa vecka harjag äntligen mitt specialsydda Otto Schumacher kandar! :)
Senare var jag i stan med mormor som ville köpa en micro till mig, ja tack. Jättefin, med massa knappar och displayer och grejer. "Du kommer inte veta hur hälften av knapparna fungerar" Jag vet, tack älskling... ;)
På väg mot kassan såg vi en döspejsad dammsugare, en sån där laddningsbar utan sladd i coola metallicfärger. "Vill du ha en sån?" Min mormor va på generöst humör. Så en ny micro med displayer och konstiga knapar, och en cerise metallic dammsugare fick jag :)
Därefter, hem och lagade middag, tacos bara till mig. Status på det. Bonde söker fru på TV, småflinar lite åt alla nördigheter. I första reklampausen dyker däremot min lilla nuna upp i rutan, värsta najs ;) Vår reklamfilm!
Kvällen fortsätter med en stund i telefon med darlingsen, alltid lika uppskattat. Somnar sen i sängen med TVn på, tänkte att jag skulle se en film, men det blev bara halva... Vaknar mitt i natten av en hysterisk Ricki Lake, inget drömscenario direkt....
Idag: Klockan ringer första gången 05.55, trycker på snooze, som vanligt. Har nyss somnat om efter Ricki Lake inscidenten. Telefonen ringer en stund senare, älsklingen som är på väg till jobbet. Då blev min morgon helt plötsligt mycket trevligare :) Ligger och pratar en stund, tills vi konstaterar att jag skulle stigit upp för en halvtimme sen.. Stressar upp, på med kläder, en macka i farten och ut till bilen. Kommer bara 3 minuter för sent, 160 på motorvägen, yääh! ;) Sen jobba som vanligt, slutade dock redan 10 idag, har lektioner ikväll också.
....och det var så jag hamnade här! Inväntar min mor så att vi kan rida ihop idag. Fördriver tiden med att kolla på bilder på en hemsida från V-plast cup, hittat massa fina bilder på min kära vän och hans unghäst. Najs. Rider väldans snyggt :)
I övrigt, tävling i helgen. Kul kul. Min lilla häst är en stjärna just nu, kommer bli roligt.
Ja, ett utdrag ur mitt liv och tillvaro. Håll till godo, nyfikna läsare.
Men nej, jag väljer att jobba 24-7, med lön som "negerbarnen som syr fotbollar", kroppen utsliten i förtid och man känner sig konstant ofräsch hur man än gör. Men jag älskar mitt jobb :)
Vidare, red min unghäst lite, bockade inte en enda gång :) Önskar att min kära unghästutbildare kunde bli klar med sina studier lite snabbt, så kunde han fått rida in min häst istället... Hjälp mig Fredrik!
På väg hem till lägenheten fick jag ett samtal från ridsportbutiken där jag beställt mitt kandar, nu hade hon äntligen fått grejerna från tyskland så hon skulle skicka det vidare till mig. Så i början av nästa vecka harjag äntligen mitt specialsydda Otto Schumacher kandar! :)
Senare var jag i stan med mormor som ville köpa en micro till mig, ja tack. Jättefin, med massa knappar och displayer och grejer. "Du kommer inte veta hur hälften av knapparna fungerar" Jag vet, tack älskling... ;)
På väg mot kassan såg vi en döspejsad dammsugare, en sån där laddningsbar utan sladd i coola metallicfärger. "Vill du ha en sån?" Min mormor va på generöst humör. Så en ny micro med displayer och konstiga knapar, och en cerise metallic dammsugare fick jag :)
Därefter, hem och lagade middag, tacos bara till mig. Status på det. Bonde söker fru på TV, småflinar lite åt alla nördigheter. I första reklampausen dyker däremot min lilla nuna upp i rutan, värsta najs ;) Vår reklamfilm!
Kvällen fortsätter med en stund i telefon med darlingsen, alltid lika uppskattat. Somnar sen i sängen med TVn på, tänkte att jag skulle se en film, men det blev bara halva... Vaknar mitt i natten av en hysterisk Ricki Lake, inget drömscenario direkt....
Idag: Klockan ringer första gången 05.55, trycker på snooze, som vanligt. Har nyss somnat om efter Ricki Lake inscidenten. Telefonen ringer en stund senare, älsklingen som är på väg till jobbet. Då blev min morgon helt plötsligt mycket trevligare :) Ligger och pratar en stund, tills vi konstaterar att jag skulle stigit upp för en halvtimme sen.. Stressar upp, på med kläder, en macka i farten och ut till bilen. Kommer bara 3 minuter för sent, 160 på motorvägen, yääh! ;) Sen jobba som vanligt, slutade dock redan 10 idag, har lektioner ikväll också.
....och det var så jag hamnade här! Inväntar min mor så att vi kan rida ihop idag. Fördriver tiden med att kolla på bilder på en hemsida från V-plast cup, hittat massa fina bilder på min kära vän och hans unghäst. Najs. Rider väldans snyggt :)
I övrigt, tävling i helgen. Kul kul. Min lilla häst är en stjärna just nu, kommer bli roligt.
Ja, ett utdrag ur mitt liv och tillvaro. Håll till godo, nyfikna läsare.
