Rebecca Winkler

Då var den åter igen på besök.
Paranojjan.

Går hemma på "mitt" gym i ronneby, tycker mest bara allting ser jättelitet ut helt plötsligt. Inga axlar, taniga armar och bara en pluffsig mage och tjock rumpa..
Och här går jag och planerar tävlingsdebut??

Kanske dags att börja ta tag i tanken att mitt mål faktiskt kan vara alldeles för högt satt?
Jag har sååå långt kvar, även om målet ligger långt fram i tiden så är det så himla mycket som saknas.
Dags att plocka ner mig själv på jorden igen?

Hade verkligen behövt någon utifrån som kunde komma med ett konkret utlåtande.
Hur går det för mig? Jag har faktiskt ingen aning. Bra, tror jag. Men vad vet jag...?
Just nu känner jag mig mest bara klen och tjock...


Nä, nu vill jag bara tillbaka till vessigebro och isolera mig i mitt källargym med mina guys och slippa fundera så mycket...