Mission impossible
Full rulle på träningsfronten, även om sällskap varmt mottages..
Fick till ett riktigt bra armpass igår, Ökat antal reps = pump! Underbart. Pump dessutom i både biceps o triceps är nästan brutalt härligt, love it! När man går från träningen och inte kan röra armarna, för det känns som om huden är för trång för att ge utrymme för ytterligare rörelse, DÅ har det varit ett bra pass! =D
Snart dax att bege sig av mot gymmet igen, axlar blir det idag.
Måste på riktigt kötta på dom rejält inför deember, de håller inte måttet.. Kunde ju även varit trevligt om dom kunde sluta krabba så jävligt hela tiden, hade helt klart underlättat träningen.. :p
Men men, Förnekelsen är min bästa vän!
Måste även snarast ta tag i det här med att skaffa coach.. Känns läskigt, för jag vet inte om jag ens är redo för scen nästa år. men om jag är det, så vill jag inte lämna någonting åt slumpen. Då vill jag verkligen vara The best that I can be, då håller det inte med mina egna tankar och teorier kring vad som är ett bra upplägg.. Även om det har funkat bra hittills.
Eller rättare sagt, det funkade bra tills jag lät någon fucka med mitt upplägg.. Någon som absolut inte hade en aning om vad han snackade om..
Med den kunskapen jag har idag inser jag ju att jag i princip har slängt ett halvårs träning åt helvete, dragit på mig massa förslitningar och fel tekniker..
Men är man förälskad så står förståndet på standby...
Fan. Idiot.
Nytt år, nya möjligheter.
Ut med det gamla, in med det nya.
Jag är seriöst skitdåligt på att vara ensam. Även om jag egentligen är en ganska osocial människa, som har sjukt fullt upp med jobb, hästar och gym. Så saknas det ändå någon som bara finns där.
Jag behöver någon vid min sida. Jag behöver en man!
Någon som lever samma sjuka byggarliv som jag, som är lika hängiven, som förstår vad man håller på med och som kan ge det stödet i vardagen som man behöver allt mer.
"I need someone I can be weak with, because I have to be strong all the time"
Någon som dessutom förstår att ett gäng hästar behöver dagligt tillsyn och kräver en hel del tid och uppmärksamhet (märkligt att samtliga ex har bedyrat att de ääälskat hästar, tills de insett att jag inte tänker göra mig av med dom...)
Och som om inte det vore nog, så ska denne Någon även tycka om mig och alla mina sidor och egenheter. Dessutom ska det även vara ömsesidigt.
Vart hittar man en sån då??
Mission Impossible.
Kanske lika bra att lägga ner det och hålla mig till det jag är bra på istället - att lyfta riktigt tunga saker.
And I´m off to the gym.
Och för att citera allas våran Ronnie Coleman-
"Everybody wants to be a bodybuilder, but don´t nobody wants to lift no heavy-ass weights...!"
Adjö!
Fick till ett riktigt bra armpass igår, Ökat antal reps = pump! Underbart. Pump dessutom i både biceps o triceps är nästan brutalt härligt, love it! När man går från träningen och inte kan röra armarna, för det känns som om huden är för trång för att ge utrymme för ytterligare rörelse, DÅ har det varit ett bra pass! =D
Snart dax att bege sig av mot gymmet igen, axlar blir det idag.
Måste på riktigt kötta på dom rejält inför deember, de håller inte måttet.. Kunde ju även varit trevligt om dom kunde sluta krabba så jävligt hela tiden, hade helt klart underlättat träningen.. :p
Men men, Förnekelsen är min bästa vän!
Måste även snarast ta tag i det här med att skaffa coach.. Känns läskigt, för jag vet inte om jag ens är redo för scen nästa år. men om jag är det, så vill jag inte lämna någonting åt slumpen. Då vill jag verkligen vara The best that I can be, då håller det inte med mina egna tankar och teorier kring vad som är ett bra upplägg.. Även om det har funkat bra hittills.
Eller rättare sagt, det funkade bra tills jag lät någon fucka med mitt upplägg.. Någon som absolut inte hade en aning om vad han snackade om..
Med den kunskapen jag har idag inser jag ju att jag i princip har slängt ett halvårs träning åt helvete, dragit på mig massa förslitningar och fel tekniker..
Men är man förälskad så står förståndet på standby...
Fan. Idiot.
Nytt år, nya möjligheter.
Ut med det gamla, in med det nya.
Jag är seriöst skitdåligt på att vara ensam. Även om jag egentligen är en ganska osocial människa, som har sjukt fullt upp med jobb, hästar och gym. Så saknas det ändå någon som bara finns där.
Jag behöver någon vid min sida. Jag behöver en man!
Någon som lever samma sjuka byggarliv som jag, som är lika hängiven, som förstår vad man håller på med och som kan ge det stödet i vardagen som man behöver allt mer.
"I need someone I can be weak with, because I have to be strong all the time"
Någon som dessutom förstår att ett gäng hästar behöver dagligt tillsyn och kräver en hel del tid och uppmärksamhet (märkligt att samtliga ex har bedyrat att de ääälskat hästar, tills de insett att jag inte tänker göra mig av med dom...)
Och som om inte det vore nog, så ska denne Någon även tycka om mig och alla mina sidor och egenheter. Dessutom ska det även vara ömsesidigt.
Vart hittar man en sån då??
Mission Impossible.
Kanske lika bra att lägga ner det och hålla mig till det jag är bra på istället - att lyfta riktigt tunga saker.
And I´m off to the gym.
Och för att citera allas våran Ronnie Coleman-
"Everybody wants to be a bodybuilder, but don´t nobody wants to lift no heavy-ass weights...!"
Adjö!
Kommentarer
Trackback
