Rebecca Winkler

Jag ska tävla.
Men inte i år.
Och inte i fitness.

Därmed meddelar jag officiellt att jag avbryter min pågående tävlingssatsning mot Decembercupen och Luciapokalen 2011.

Varför?
Jag är byggare och inte fitnesstjej.

Jag ville göra en tävling för erfarenhet, scenvana, defftest och inte minst för skojs skull. Jag valde att satsa på en fitnesstävling som en snäll debut, antar jag. Just nu vet jag inte ens riktigt varför om jag ska vara ärlig..
Av flera anledningar hade denna satsningen dock fått innebära ett brutalt hårt slut med en hel del muskelförlust som insats. Och det är det helt enkelt inte värt. Att behöva kasta muskelmassa i sjön bara för att kunna gå upp på en scen, som jag egentligen inte ens vill stå på, för att sedan lägga på ytterligare ett år av byggning för att nå mitt riktiga mål.

Jag går hellre upp om något år som en riktigt bra bodybuilder, än detta året som en halvbra fitnessbrud.
Punkt.

Inte en chans att det är värt att byta ut mina 22kg hantelcurl mot att stå i december med 8kg hantlarna, smal och utan styrka.

Hade det varit värt det, så hade det inte varit några problem. Men delmålet blev en blockad på vägen mot det riktiga målet, och det var aldrig min tanke.

Därför, kära vänner, så är det en mycket stolt, nöjd och insiktsfull Wimpy som med flaggan i topp kliver av tåget och tackar för sig!
Jag ser inget nederlag. Bara storhet.

Nedan har ni sista formbilden som togs, så sent som igår förmiddags.
I spegeln skymtar mina två underbara coacher, älskade ni, tack för att ni tog mig såhär långt! ♥







Jag är sjukt stolt och nöjd över det jag åstakom så långt, och tar med mig alla erfarenheter inför kommande satsningar.
Nästa gång mot bodybuildingscenen. Where I belong ♥

Obeskrivligt tack till alla som på något sätt stöttat, peppat, pushat, berömt eller på annat sätt uppmuntrat min resa. Ni har varit guld!

I´ll be back.

Tack för mig.